Bakgrund: Som en följd av organisationernas förÀndrade behov och krav pÄ mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att pÄ ett smidigt sÀtt hantera förÀndringar. Kvalitetsarbete Àr ett förfarande som allt mer har kommit att anvÀndas inom företag för att Ästadkomma utveckling och engagemang för förÀndring. Kvalitetsarbete drivs vanligtvis för att höja kvaliteten pÄ ett företags produkter. Arbetet Àr omfattande och pÄverkar personalen pÄ olika sÀtt. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att dels undersöka fallföretagens mognadsnivÄ enligt CMMI skalan, dels undersöka hur kvalitetsarbete pÄverkar personalen i avseende pÄ stress och konflikter.

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lÀrare och rektorer som arbetar i skolor dÀr Total Quality Management (TQM) anvÀnds eller har anvÀnts. I studien frÄgas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lÀrares och rektorers förhÄllningssÀtt till kvalitetsarbete enligt TQM.Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjÀlp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lÀrare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrÄn rektorers respektive lÀrares förhÄllningssÀtt till kvalitetsarbete.De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre omrÄden: (I) MÄlfokuserat kvalitetsarbete som innebÀr arbete med att formulera och konkretisera mÄl.

Syftet med studien Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ kvalitetsarbete samt ta reda pÄ hur de gÄr tillvÀga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill Àven undersöka vilka förutsÀttningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:- Hur ser fritidspedagogerna pÄ kvalitetsarbete?- Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten?- Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvÀgagÄngssÀtt i kvalitetsarbetet pÄ olika skolor?- Hur ser fritidspedagogerna pÄ sina förutsÀttningar för kvalitetsarbete?För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger.Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det Àr viktigt att utvÀrdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mÀtas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och vÀrderingar att göra. De ser ocksÄ mÄnga svÄrigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mÀta och utvÀrdera en del mÄl.

Konovalenko Àr en kommunikationsbyrÄ, vars verksamhet Àr baserad i centrala Malmö. ByrÄn arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbÀttring av sina processer, men Àr nyfikna pÄ vilka fördelar de skulle kunna fÄ ut av ett sÄdant arbete. För att kunna ta reda pÄ hur företaget bÀst skulle kunna arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, har byrÄns processer och rutiner analyserats. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att sÀkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnÄs genom att via intervjuer och observationer med medarbetare pÄ byrÄn granska kommunikationsbyrÄns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt kan kommunikationsbyrÄn Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten Àr att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssÀkring, vilket skulle innebÀra ett mer kontrollerat och effektivt arbetssÀtt pÄ byrÄn..

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ pedagogers syn pÄ kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsÀttningar som finns. Undersökningen Àr gjord genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn nÀr det gÀller vad begreppet kvalitet i förskolan stÄr för och vi har mött Ätta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjÀrtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsÀttning för att uppnÄ god kvalitet Àr att det finns resurser i form av anpassad personaltÀthet till barngruppens storlek men ocksÄ att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar ocksÄ att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar pÄ grund av förutsÀttningarna..

Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.

SammanfattningStudien syftade till att fÄ en djupare förstÄelse för hur personal inom Àldreomsorgen upplever effekterna av ett kvalitetsarbete. Studien hade följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver personalen kvalitetsarbetet och effekterna av detta?? Hur ter sig arbetssituationen med fokus pÄ arbetsgrupp och delaktighet efter det genomförda kvalitetsarbetet?För att besvara frÄgorna utgick intervjun frÄn tre teman, kvalitetsarbete, delaktighet och arbetsgrupp. VÄr vetenskapsfilosofiska utgÄngspunkt har varit hermeneutisk och resultatet av intervjuerna har analyserats utifrÄn humanistisk teori, systemteori samt Angelöws teori om förÀndringsarbete i organisationer.Studien visar att det har varit viktigt för personalen att fÄ vara delaktig i kvalitetsarbetet och att detta motiverade och inspirerade dem. Vidare visade studien att personalen upplever att arbetsgruppen har blivit mer öppen och tillÄtande samt att den stress som de tidigare upplevt minskat och att arbetsglÀdjen har ökat.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och förstÄ hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete pÄ fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det hÀr omrÄdet och det behövs ÄtgÀrdas. Det stÄr tydligt, bÄde i Skollagen (2010) och i vÄr lÀroplan, Lgr 11, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det Àr nÄgot som alla ska göra som Àr verksamma inom skolan/fritidshemmets vÀrld. DÀrför Àr det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lÀttare efter förtydligandet i Skollagen (2010) nÀr det gÀller det systematiska kvalitetsarbetet pÄ fritidshemmen?Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

Svenska elevers lÄga matematikresultat i internationella jÀmförelser vittnar om att det krÀvs förÀndring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja mÄluppfyllelsen. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i tvÄ av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de anvÀnds och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka Àr i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr en fallstudie av tvÄ matematikplaner och hur de anvÀnds. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att anvÀndandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem Àr relativt lika trots olikheterna i deras innehÄll.